Lärobokscykeln är ungefär 28 dagar, men få har den ”som ett urverk”. Cykelns längd skiljer sig mellan kvinnor och hos samma kvinna från månad till månad — en viss variation är vanlig och betyder inte i sig att något är sjukligt.

Det finns perioder i livet då oregelbundenhet till och med är typisk: de första åren efter den första mensen (cykelns rytm kan fortfarande vara på väg att stabiliseras), tiden efter förlossning och amning, samt perimenopausen, alltså förändringsåren före menopausen. Blödningarnas rytm påverkas också av stress, resor, infektioner (förkylning), sjukdom, hård fysisk ansträngning, kaloribegränsad kost — och mycket ofta av hormonella preventivmedel: då blir blödningarna oregelbundna, sparsamma eller upphör. Om du använder preventivmedel eller andra läkemedel som påverkar cykeln är en förändring av blödningarna i första hand ett ämne för ett samtal om läkemedlet — inte ett skäl att sluta med det på egen hand.

När är det värt att boka en tid? En enkel regel: när något tydligt har förändrats jämfört med ditt hittillsvarande mönster eller när oregelbundenheten oroar dig eller stör dina planer (t.ex. försök att bli gravid). Du behöver inte nå någon gräns eller ”bevisa” något — det räcker att berätta hur det var och hur det är nu. Vid besöket hjälper ofta en uppgift: datumet för första dagen i den senaste mensen; om du vill kan du också anteckna datumen för kommande blödningar.

Berätta i alla händelser för läkaren om: blödningar mellan menstruationerna, blödning efter sex, all blödning efter menopausen — och om mensen uteblir och du kan vara gravid, gör först ett graviditetstest.

Akut hjälp: mycket kraftig blödning med svaghet, yrsel eller dåligt allmäntillstånd är en situation då du snabbt behöver kontakta läkare, inte ett besök som ska planeras senare.

Källor: NHS — Irregular periods